Du vet att du inte är i Sverige när...

...det är svårt att plugga för att hela kvarterets ungar knackar och bankar på din dörr hela kvällen.
...du står innanför nämnda dörr och trycker med din husvärd för att ni inte riktigt vågar öppna.
...du inser att alla andra grannar såklart har köpt godis och förberett sig med utklädnader för att skrämma/ge sockerkickar till nämnda ungar.
...du seriöst börjar undra om din granne är lite rubbad när denne för trettionde gången gör konstiga häxskratt genom fönstret (inom loppet av 10 minuter).


ja just det, Happy Halloween!

Vem är du -vem är jag?

Jag har drabbats av någon slags extrem hösttrötthet. En sån där oj-jag-sitter-på-biblioteket-och-sover-på-datorn typ av trötthet. Och det är rätt svårt att plugga då, så därför går jag runt och ojar mig över att jag kanske håller på att bli sjuk mitt såhär i tentan. Så slog det mig häromdan, att en av anledningarna till att jag blir så trött i skolan är den extremt konstiga gruppdynamiken som har vuxit fram i min klass.

Jag vet egentligen inte riktigt vad jag ska säga om den eller hur det kan analyseras men grejen är att en del människor har parat ihop sig -efter etnisk tillhörighet. Så nu finns det en liten grupp med indier, en med afrikaner (jag vet att det är många länder) och sen resten. Notera att inte alla från indien är med i 'indiska gruppen' men den finns där alltså ändå med tydlighet. Det som händer är att varje gång en teori/tanke/fråga tas upp så väljer de här 'grupperna' att analysera utifrån sitt land. Vilket egentligen inte är så konstigt, eftersom man oftast analyserar utifrån sina kulturella preferenser. Problemet för mig blir att jag, utan att ha riktigt önskat det, känner att jag blir satt i den 'vita västvärldsgruppen', den som blir över. Detta har triggat igång en liten identitetskris hos mig, eftersom jag brukar tänka på mig själv som en rätt internationell person. Nu blir jag istället förminskad till en svensk och hämmad i att uttala mig om något annat. Som om att jag bara ska prata om det samhälle jag har mest erfarenhet av.

Lika konstigt är att jag frågade en fransk tjej i klassen om hon upplevde samma sak och hon förstod inte alls vad jag pratade om, haha. Vilket väl mest visar på att detta inte har så mycket med andra människor att göra i slutändan. Det blir vad man gör det till?
Passande nog hade vi en lång föreläsning om etnisk identitet och grupptillhörighet nyss, och jag inbillar mig att detta rensade luften lite. Sen sov jag i ett dygn.

I hate to turn up out of the blue uninvited

Det är fantastiskt hur ynklig jag blir så fort jag faktiskt måste producera något (för att inte tala om lätt-distraherad). Jag är hur förtjust som helst i min skola och föreläsningarna - många intressanta texter och diskussioner, och vilka tankar det genererar. MEN när jag ska sätta mig ner och skriva ihop något som nu, ett utkast till min mitterminsuppsats, så får jag i-landsproblem utanför denna värld. Rummet är kallt och jävligt under dagen, kaffet äckligt, kameran trasig och jag är ensam. Ynk, Ynk, YNK. Fast, jag vet att det går över imorgon. Då ska jag ta tåget in till London och hänga lite med pappa som är på storstadsweekend. Först ska jag bara byta uppsatsämne för andra gången idag, så blir det nog bra.

och mamma skickar söta Skånebilder:

Genusreggae

Mitt när jag sitter och våndas över om socialt kapital har något att göra med den utvecklingstanke jag tror på eller ej, får jag roliga låtar på mailen. Tack!

Miss representation

Det cirkulerar en filmtrailer på Facebook som kan vara värd att se. Det handlar om hur kvinnor framställs i media, hur extremt mycket media vi konsumerar samt att denna typ av exploatering är kapitalistisk.
Ni hittar den på Youtube (ja hurra, lite mer medialänkar! Missförstå mig rätt, jag älskar teknik, men det kan vara värt att fundera på hur den används).

Flytt

Då är jag flyttat från Wordpress och hit. Tyvärr får inte min domän följa med än på dryga två månader. Att det fanns så mycket regler kring att publicera sina tankekedjor är överraskande!

Det har varit mycket smågrejer på senaste som upptar all vaken tid. Hur hitta rätt debattartiklar? Finns det yogagrupper för totala nybörjare? Hur spelar man Adeles 'Don't you remember' på gitarr? Är Siri Hustvedts bok 'Sorgesång' fantastisk eller fabulös? Men kanske framförallt (turligt nog) så cirkulerar hjärnan ständigt kring utvecklingsproblematik. Förra veckan lämnade jag in en liten essä på temat: hur kan man garantera att forskning i fält verkligen kommer subjekten/intervjuobjekten till nytta? Eftersom jag inte riktigt kunde komma på ett sätt att garantera att studenter kan lära sig att bli instrumentella så blev det aningens långsökta lösningar.

Anyhow, det finns redan nya frågor att ta sig an, känn er mer än välkomna att ge svar (gärna på ca 3000 ord):
Är utveckling fortfarande ett relevant koncept? Om ja, för vem?

Herstory

Jag tänkte lite snabbt dela med mig av en intressant övning jag fick göra igår på min lektion i genusanalys. Uppgiften var att rita en tidslinje/diagram över sitt eget liv ur ett genusperspektiv, och identifiera dalar och toppar. De låga punkterna representerar stunder i livet som man känt sig mest låst, förtryckt eller ofri på grund av sitt genus. När man fastnat i en könsroll som man inte är tillfreds med. De höga topparna blir därför stunder av störst frihet -genusmässigt tänkt. Det blev många intressanta reflektioner.

Dessutom fick jag en länk med The Guardians podcast skickad till mig. Såhär beskriver de avsnittet: "In this edition of our new Global Development podcast, we look at the impact of the global financial crisis on women around the world, examine new ideas to push forward progress on gender issues, and ask what can be done to tackle gender-based inequalities in the 21st century."

Det kanske kan vara något för en torsdag i oktober?

 

and you can hear it in my accent when I talk

Robert Chambers är lite av en kändis på IDS och har publicerat mängder med material om bland annat delaktighet, och även om han uppnådde pensionålder för nästan tjugo år sen så hänger han fortfarande kvar inom forskningen (se KNOTS team på IDS). Idag höll han en välkomstsworkshop med alla nya studenter som egentligen bestod av en massa lära-känna-varandra-lekar.



Bilderna är tyvärr tagna med mobilkamera eftersom jag har lyckats glömma min kameraladdare i Sverige.





Efter workshopen träffade jag min klass för första gången. Då blev det lite mer lära-kännande, tänk heta stolen.

Sånna här lekar fungerar inte alls särskilt bra för mig tråkigt nog. Jag blir alldeles för hetsig och snabb med att positionera mig. Vilket gör att detta är den första dagen då jag känner mig lite alienerad. Lite Englishman i New York sådär.

- Ditt namn och så vill vi gärna veta hur du ser ut under kläderna, tack.

Jag vill anmäla mig till ett par olika studentföreningar som finns knutna till universitetet och möts av ett formulär där jag ska lista detaljer om min person. Det är obligatoriskt att fylla i kön. Jag kan välja på man, kvinna eller annat.

Föreningarna ska ha lite cred för att det finns en kategori 'annat' att välja på. Inom medicinsk litteratur talar man om intersexualitet och biologiskt sett kan vi absolut prata om minst fem kön (se Anne Fausto-Sterling t.ex.). Där utskiljs hermafroditer (kallade herms) som har två könskörtlar/gonader, en testikel och en äggstock; manliga pseudohermafroditer (merms), som har testiklar och vissa aspekter av kvinnliga genitalier men inga äggstockar; samt kvinnliga pseduhermafroditer (ferms), med äggstockar och manliga genitalier men inga testiklar. Grupperna är i sig självt komplexa då det finns stora variationer inom varje kön. Biologiska skillnader på X- och Y-kromosomer och deras möjliga variationer tänker jag inte ge mig in på.

Intersexualitet i sig är ju inget nytt. Förr trodde många kristna att Adam var hermafrodit innan han delades till två kön, och enligt Plato fanns det en gång tre kön: män, kvinnor och hermafroditer. Dessutom kan man se i de judiska lagböckerna Tosefta långa listor på regler för intesexuella människor. Det var först på medeltiden som Europeér blev något besatta av att dela in alla människor i dagens två kön. Hermafroditer blev helt enkelt uppmanade att välja kön och hålla sig till det, annars väntade dödsstraff, och idag enligt lag ska nyfödda registreras som antingen man eller kvinna i största delen av västvärlden.

Så igen, liiite cred till studentföreningarna för en övrig könskategori. Frågan kvarstår dock: vad i hela friden ska de göra med informationen om vilken könstillhörighet jag anser mig ha? Spelar det så stor roll för konstklubben hur mitt underliv ser ut?

Sunny Brighton